tankekorn

Man måste ta hand om sigsjälv. Så enkelt är det. Därför motionerar jag och försöker verkligen gå och sova i tid fast det är så mycket jag är nyfiken på att göra på kvällarna. Jag har igen det, familjen också. Sedan har jag bestämt att roffa åt min min älskade fina man och ta honom på en liten, liten utflykt om några helger då vi nästan är ensamma. Barnvakt har jag ordnat. Jag ska njuta storligen av honom och hans sällskap. Det blir så lite av oss nuförtiden. Vi sköter "familjeföretaget" som en god vän brukar säga. Tyvärr finns inte så mycket tid för innerlighet, tvåsamhet och passion där.

Jag trivs ändå ganska bra med ekorrhjulet. Rutiner, vardag. Skricka barn till skolan. Små samtal och stora. DJupa och ytliga. Tänk att få vara i en sådan utvecklande livsmiljö som jag, med så fina barn av ala de slag och åldrar. För det är jag tacksam. Men ibland..snurrar hjulet så fort, att jag inte hinner springa även om jag är hyfsat vältränad. Då slinter mina små, små fötter. Även om jag anstränger mig för att få fäste med mina små klor och balanserar av all min kraft med svansen. Då sliter jag, och det ekorrhjul som håller mig igång och lycklig förvandlas till en torktumlare. Där jag flyger runt som en vante. Den enda jag då kan göra är att krypa ihop som en liten boll och skydda mig. Det finns nämlige ingen som stoppar hjulet åt mig. Så är det att leva i en stor familj och ibland är orsaken att det är så att leva i en styvfamilj. När jag rullar mig till en boll så, tar det visserligen mer tid för hjulet att stanna än om jag klarade att rafsa lite med tassarna åt andra hållet. Men jag överlever iallafall.

Kort sagt. Jag har insett att vissa av mina "Livsstrategier" inte är så kloka och funktionella. Ändå är det vad jag har funnit vara det som fungerar, det har utvecklats över lång tid och i samklang med min livsmiljö. Min livsmiljö vill jag inte byta ut, alltså måste jag byta livsstrategier istället. Jag ska bara lista ut hur man gör... :) Men det ska få ta tid. Jag tänker itne straffa migsjälv och säga "dålig människa" när jag faktiskt varje dag strävar och tar ett steg åt rätt håll.

För jag är hör för att stanna och för att leva och njuta.

Så som ekorrar gör :)